RAPPORTERING AV UTLANDSTRANSAKTIONER

UTLANDSBETALNINGAR

Utlandsbetalningar är föremål för automatisk rapportering till olika svenska myndigheter:

• Riksbanken
• Skatteverket
• Finanspolisen (vid misstanke om penningtvätt.

Ansvaret för rapporteringen åvilar den som förmedlar transaktionen, t ex bank eller finansinstitut.

Riksbanken

Rapportering till Riksbanken sker för utlandsbetalningar överstigande 150 000 kr.

Varje enskild utlandsbetalning genom svensk bank (i utländsk valuta eller svenska kronor) som överstiger ett värde av 150.000 svenska kronor (fr.o.m. 2002-07-01) ska rapporteras till Riksbanken av förmedlande bank. Ett antal uppgifter måste då lämnas av kunden till banken via en betalnings-anmälan. Denna ifylles normalt i anslutning till betalningen och lämnas till banken, som vidarebefordrar uppgifterna till Riksbanken.

(Rapportering av utlandstransaktioner, Sveriges Riksbank, 2002-07-25)

Skatteverket

Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket för utlandsbetalningar överstigande 150 000 kr.

1 § Kontrolluppgift skall lämnas om direkta och indirekta betalningar som överstiger 150 000 kronor eller utgör delbetalningar av en summa som överstiger 150 000 kronor, om betalningarna görs
1. till utlandet från en obegränsat skattskyldig,
2. från utlandet till en obegränsat skattskyldig, eller
3. inom landet mellan en obegränsat och en begränsat skattskyldig.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska och juridiska personer av den som har förmedlat betalningen. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
1. betalningens belopp,
2. vad betalningen avser,
3. vilket land som betalningen gjorts till eller kommer från, och
4. vid betalning till utlandet, betalningsmottagarens namn.

(Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgift, 12 kap, 1§)

Finanspolisen

Uppgifter skall lämnas till Finanspolisen för transaktioner 'som skäligen kan antas utgöra penningtvätt'.

1 § Med penningtvätt avses i denna lag sådana åtgärder med avseende på egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna egenskap hos egendomen fördöljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen. (...)

2 § Bestämmelserna i denna lag gäller fysiska och juridiska personer som driver 1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, (...)

9 § Den fysiska eller juridiska personen skall granska alla transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Den fysiska eller juridiska personen skall därvid lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen bestämmer om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt. Sedan sådana uppgifter har lämnats skall den fysiska eller juridiska personen på begäran av myndigheten lämna de ytterligare uppgifter som behövs för utredningen om penningtvätt. (...)

(Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, 1-2§§, 9§)

BETALNINGAR I SVERIGE MED UTLÄNDSKA KORT

Alla kortköp i Sverige med bankkort utgivna av utländsk bank rapporteras av kontokortsföretagen till Sveriges Riksbank.

På samma sätt gäller att (...) utlänningars användning av kontokort i Sverige — rapporteras av kontokortsföretaget. Den enskilde behöver inte rapportera.

(Rapportering av utlandstransaktioner, Sveriges Riksbank, 2002-07-25)

Uppgifter som rapporterats till Riksbanken arkiveras i två år. Inrapporterade uppgifter kan givetvis användas av annan myndighet, t ex Skatteverket. Att så sker är troligt, inte minst mot bakgrund av att Skatteverket redan bedrivit ett pilotprojekt ('Riksbanksprojektet') och ett fullskaligt projekt (KURT-projektet) på grundval av uppgifter som inhämtats från Riksbanken.

Skatteverket bedriver sedan 2004 ett särskilt kontrollprojekt med inriktning på användning av utländska kontokort i Sverige.

"Det är kontokorten som kan avslöja eventuella skattefuskare, enligt Marie Karlsson, som är skattedirektör på Skatteverket.

– Nu har vi gjort ett antal revisioner på olika ställen och kunnat identifiera innehavare av kort som är kopplade till så kallade skatteparadis, säger hon.

Har man inte kunnat göra det tidigare?

– Nej, vi har inte lyckats med det. Detta är ett genombrott i kontrollmetodiken.

Nästan 100 000 svenskar med kontokort i skatteparadis har man hittat, och de närmaste åren ska ett 40-tal personer på Skatteverket granska dem som har tagit ut stora belopp från sina konton, och se om de verkligen deklarerat för de pengarna.

Marie Karlsson säger att om granskningen fungerar kommer utländska kontokort att kontrolleras i framtiden också. Men exakt hur granskningen görs och varifrån uppgifterna kommer, det vill hon inte säga.

– Nej, vi vill inte tala om exakt vad vi har gjort eftersom det här sättet ofta används just för att komma undan skatt, säger hon."

(Dagens Eko, Sveriges Radio, 9 januari 2004)

ANVÄNDNING AV UTLÄNDSKA UTTAGSKORT

Enligt vad vi erfar finns idag ännu inget system för sammanhållen hantering och analys av information rörande användning av utländsk uttagskort i svenska uttagsautomater. Information om kortinnehavaren finns på uttagskortets magnetremsa, men informationsmängden som skickas genom systemet är begränsad.

SÄRSKILDA KONTROLLPROJEKT

Skatteverket har under senare år bedrivit flera särskilda kontrollprojekt med inriktning på transaktioner med banker i s k skatteparadis (lågskatteländer).

Skattemyndigheten i Stockholm har inom inkomstskattekontrollen utfört två omfattande kontrollprojekt, som haft sin utgångspunkt i uppgifter från Riksbanken om utlandsbetalningar.

Under 1999 genomfördes det s.k. Riksbanksprojektet, ett pilotprojekt med särskild inriktning på utlandstransaktioner, där urvalet av kontrollobjekt gjordes med hjälp av uppgifter om utlandsbetalningar som inhämtats från Riksbanken. Det följdes under 2000 upp med KURT-projektet (Kontroll av UtlandsRelaterade Transaktioner), där man inriktade kontrollen på fem olika områden som man vid avslutandet av Riksbanksprojektet funnit att man behövde mer kunskap om.

I båda de genomförda projekten gjordes kontrollurvalet utifrån uppgifter om utlandsbetalningar som inhämtats från Riksbanken. Eftersom uppgiftsinhämtandet från Riksbanken av sekretesskäl måste begränsas till vissa typer av betalningar inhämtades främst uppgifter avseende betalningar för olika typer av tjänster och ersättning för royalty, patenträttigheter etc., samt betalningar från vissa länder, företrädesvis sådana som kan betecknas som ”skatteparadis”.

(SOU 2002:47 Skattebasutredningens expertrapporter, Kontrollinformation i utlandsfrågor, kap. 6.2)

Uppdaterad den 24 juni 2007