ÖVERFÖRING AV SVENSKT BOLAG TILL HOLDINGBOLAGSSTRUKTUR
Att tänka på
- Grundregel
- Kriterier för näringsbetingade innehav
- Spärregeln
- Skalbolagsregler
- Eventuella regler i holdingbolagslandet
MER INFORMATION
Mer information om svenska regler för kapitalvinstbeskattning finner Du
HÄR!
Mer information om rättsfallstillämpning avseende spärregeln i IL 53 kap, finner Du
HÄR!
|
Grundregeln
Grundregeln innebär att försäljning av ett dotterbolag till ett bolag inom EU
(eller annat land som Sverige har skatteavtal med) kan ske utan skattekonsekvens
för det säljande bolaget.
Grundregeln återfinns i Inkomstskattelagen (IL 25a kap):
3 § Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar (...) avyttras
och det avyttrande företaget är
1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett
investmentföretag, (...)
5 § En kapitalvinst skall inte tas upp (...) En kapitalförlust får dras av bara
om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp.
Anm: Bestämmelserna i 6-8 §§ avser avyttring av marknadsnoterade aktier (se
nedan); bestämmelserna i 9-18 §§ avser avyttring av andelar i s k skalbolag
(se nedan) Dessa skrivningar har utelämnats ovan. Se den fullständiga lagtexten
för vidare information.
Tillämpning av grundregeln förutsätter att 'målbolaget', d v s det aktiebolag
i Sverige som skall bli ett dotterbolag till holdingbolaget, avyttras av ett
svenskt aktiebolag. En sådan försäljning faller under grundregeln att avyttring
av dotterbolagsaktier alltid är skattefri.
Det är därför en klar fördel om avyttringen av aktierna i det svenska bolaget
kan ske av ett svenskt ägarbolag, istället för av privatpersoner (om dessa har
skattemässig hemvist i Sverige).
Näringsbetingade aktier
Grundregeln ovan förutsätter att det innehav som avyttras till det utländska
holdingbolaget är näringsbetingat. Innehav av onoterade aktier räknas alltid som
näringsbetingade. För marknadsnoterade aktier gäller att ett innehav om minst 10 %
som innehafts i minst ett år, räknas som näringsbetingat.
Definitionen av näringsbetingade aktier återfinns i IL 24:13-14:
13 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan juridisk
person (ägarföretaget) som är
1. ett svenskt aktiebolag (...) som inte är ett investmentföretag, (...)
14 § Andelen skall vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande
förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda
företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i
företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller
av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
(...) En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad.
Spärregeln
Spärregeln innebär att avyttring av aktier i ett svenskt aktiebolag från fysisk
person med skattemässig hemvist i Sverige, till ett bolag i utlandet (med samma
ägare), måste ske till marknadspris.
Spärregeln återfinns i IL 53 kap:
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till underpris
från en fysisk person (...) till ett företag som överlåtaren eller någon
närstående till överlåtaren är delägare i. (...)
6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång
utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde
till
1. en utländsk juridisk person som överlåtaren eller någon närstående till
överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag, (...) som en utländsk juridisk person som avses
i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i. (...)
7 § Den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats mot en ersättning som
motsvarar tillgångens marknadsvärde.
8 § När det skall beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes
andelar i den förvärvande juridiska personen skall, om ersättning inte har
lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp
som motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har lämnats, skall
anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och
ersättningen. (...)
11 § Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, skall förvärvaren anses ha
förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren
enligt 7 § skall anses ha fått.
Anm: Särskilda regler gäller för avyttring av andelar ägda genom handelsbolag,
respektive andelar i privatbostadsföretag. Dessa skrivningar har utelämnats
ovan. Se den fullständiga lagtexten för vidare information.
Spärregelns konsekvens - att den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats
mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde - utgör inget problem
så länge bolaget är nystartat eller har ett nettovärde som motsvarar aktiekapitalet.
Om nettovärdet enligt senaste årsredovising är högre, riskerar dock de tidigare
ägarna (fysiska personer) att uttagsbeskattas.
Det är därför vanligt att överföringen av aktierna i 'målbolaget' till
holdingbolaget sker i två steg.
Först säljer privatpersonen sitt bolag till ett annat eget svenskt aktiebolag,
sedan säljer detta bolag 'målbolaget' till holdingbolaget i utlandet. Den första
försäljningen anses vara en tillåten s k 'underprisöverlåtelse' till eget bolag,
och kan göras utan skattekonsekvens.
Den efterföljande försäljningen från det egna bolaget till holdingbolaget kan
därefter göras utan skattekonsekvens enligt grundregeln ovan, förutsatt att
villkoren för en sådan skattefri avyttring av dotterbolagsaktier är uppfyllda.
Skalbolagsregler
Skalbolagsreglerna syftar till att förhindra att obeskattade bolagsvinster
otillbörligt överförs till förvärvande bolag.
Skalbolagsreglerna återfinns i IL 25a:
9 § Om det uppkommer en kapitalvinst vid avyttringen av en delägarrätt som hänför
sig till ett skalbolag (...) skall ersättningen tas upp som kapitalvinst
(skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats (...).
Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av
marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger
jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. (...)
11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § skall inte ske om
1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till tar upp företagets
överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 10 kap.
8 a § första stycket skattebetalningslagen (...),
2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 b § skattebetalningslagen.
(...)
12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till
någon annan, skall skalbolagsbeskattning enligt 9 § ske bara om det föreligger
särskilda omständigheter. (...)
14 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och
liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som
likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om
1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs
intill två år före avyttringen, och
3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna
lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.
15 § Som likvida tillgångar räknas inte
1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap
som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig
till (...).
Skalbolagsbeskattning kan således inte komma i fråga om skalbolagdeklaration
upprättas innan förvärvet.
Eventuella regler i holdingbolagslandet
Minsta innehav
De flesta holdingbolagsländer tillämpar regler om minsta kvalificerat innehav
för skattefritt mottagande av utdelningar från dotterbolag och kapitalvinst
vid avyttring av dotterbolag. EU's s k moder-dotterbolagsdirektiv (Parent-Subsidiary
Directive) föreskriver ett minsta innehav om 25 % i dotterbolaget.
Minsta innehavstid
De flesta holdingbolagsländer tillämpar en ettårsregel vad gäller innehav av
aktier i dotterbolag i Sverige. Detta innebär att ett sammanhållet innehav om
minst tolv månader är en förutsättning för skattefritt mottagande av vinstutdelning
och/eller kapitalvinst.
Holdingbolaget måste alltså äga dotterbolaget i Sverige i minst tolv månader
innan en försäljning av dotterbolaget sker, om kapitalvinsten vid försäljningen
skall kunna tas emot skattefritt.
För skattefritt mottagande av vinstutdelning gäller motsvarande regler. Som
regel behöver inte tolvmånadersperioden ha fullgjorts före utdelningstillfället.
Dock gäller att tolvmånadersperioden skall fullgöras för att mottagen utdelning
slutligt skall betraktas som skattefri i holdingbolagslandet.
Underkapitaliseringsregler
De flesta holdingbolagsländer tillämpar s k underkapitaliseringsregler. Detta
innebär dels att det måste finnas ett visst förhållande mellan aktiekapitalet i
holdingbolaget och det totala värdet av de underliggande dotterbolag som ingår i
strukturen.
Dels att holdingbolaget måste förvärva aktierna i dotterbolaget till marknadspris
(d v s verkliga värden, inte till underpris - även om försäljning av
dotterbolagsaktier kan göras i Sverige utan skattekonsekvens, oavsett pris).
Denna problematik kan dock undvikas genom att holdingbolaget bildar ett nytt
dotterbolag i Sverige, till vilket aktierna i 'målbolaget' (d v s det bolag som
skall överföras till holdingbolagsstrukturen) avyttras.
Överföring av aktier till holdingbolag i utlandet
1. Nystartad verksamhet
Nystartad verksamhet kan bedrivas i ett nybildat avenskt aktiebolag. Det
utländska holdingbolaget bildar i sådant fall ett nytt svenskt dotterbolag med
minimikapital 100 000 kronor. Här fordras med andra ord ingen överlåtelse av en
existerande verksamhet, utan bildandet sker helt enkelt genom att det utländska
holdingbolaget låter bilda ett nytt AB i Sverige och tillskjuter aktiekapitalet
till dotterbolaget från sitt eget kapital.
2. Överföring av bolag till nominellt värde
Om värdet på 'målbolaget' i Sverige endast uppgår till det nominella
aktiekapitalet, kan det svenska bolaget i princip förvärvas för en köpeskilling
motsvarande aktiekapitalet. Köpeskillingen (i normalfallet 100 000 kr) tas i
detta fall ur holdingbolagets egna kapital och betalas till säljaren (fysisk
person eller svenskt aktiebolag).
3. Överföring av bolag med högre värde
Aktier ägda genom bolag
Aktier ägda genom ett svenskt aktiebolag kan överföras till ett holdingbolag
i utlandet utan skattekonsekvens för det avyttrande företaget.
Aktier ägda av fysiska personer
Spärregeln (se ovan) innebär att avyttring av aktier i ett svenskt aktiebolag
från fysisk person med skattemässig hemvist i Sverige, till ett bolag i utlandet
(med samma ägare), måste ske till marknadspris.
För att undgå uttagsbeskattning vid överlåtelsen är det därför fördelaktigt
att först 'bolagisera' de privatägda innehaven (ägarna överför aktierna i
'målbolaget' till ett eget svenskt aktiebolag, för att sedan överföra aktierna
från detta bolag till det utländska holdingbolaget. Detta förfarande är prövat
i Skatterättsnämnden och befunnits ej utgöra otillåtet förfarande enligt
skatteflyktslagen, en bedömning som fastställts av regeringsrätten (se ovan).
Överföring till dotterbolag till holdingbolaget
Seriösa holdingbolagsjurisdiktioner ställer som regel krav på:
a) ett visst förhållande mellan värdet på underliggande dotterbolag och det
nödvändiga minimikapitalet hos holdingbolaget (i Luxemburg skall t ex det
nödvändiga minimikapitalet hos holdingbolaget (s k SOPARFI-bolag) uppgå till
minst 15 % av det totala värdet av underliggande dotterbolag i strukturen).
b) att förvärvet av aktierna i de underliggande dotterbolagen skall ske till
marknadspris.
För att göra strukturen så effektiv som möjligt likviditetsmässigt, är det
därför en fördel att låta holdingbolaget bilda ett nytt dotterbolag i Sverige,
vilket sedan förvärvar de 'målbolag' som skall ingå i holdingbolagsstrukturen.
MER INFORMATION
Mer information om svenska regler för kapitalvinstbeskattning finner Du
HÄR!
Mer information om rättsfallstillämpning avseende spärregeln i IL 53 kap, finner Du
HÄR!
|
KONSULTATION
Kontakta oss för en inledande konsultation.
Uppdaterad den 20 juni 2007
|