(ARKIV 2003)
FÖRSLAG TILL NY CFC-LAGSTIFTNING
FRÅN 1 JANUARI 2004

Skärpt delägarbeskattning

De nya CFC-reglerna tar sikte på svenska delägare i utländska juridiska personer. Reglerna innebär i korthet att en svensk delägare skall beskattas för sin andel i vinsten, om vissa förutsättningar är uppfyllda:

• Den svenska ägarens ägarandel är minst 10 procent av aktiekapitalet (eller röstetalet).
• Beskattningen av den utländska juridiska personens inkomster är mindre än 55% av motsvarande beskattning i Sverige.

De nya reglerna innebär en skärpning jämfört med dagens regler. För att svenska delägare skall kunna beskattas för vinsten i en utländsk juridisk person, krävs idag att mer än 50 procent av det totala aktiekapitalet eller röstetalet innehas av svenskar. Det kravet tas nu bort.

Svart lista

Lagförslaget innehåller - i likhet med nuvarande lagstiftning - en lista på geografiska områden. Bolag i områden som är med på listan får 'fribrev':

"En inkomst hos en utländsk juridisk person skall dock inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i område och med de undantag som anges i bilaga 39a.1."

Karaktären på listan är dock mer en 'svart lista'.

Kritik

Tillämpningsproblem

Ett annat proble med den här sortens regler är att de aldrig kan bli fullständiga. Nya lågskatteländer kommer att tillkomma, liksom mängder av undantag och särregler där olika länder erbjuder skattelättnader för (främst) utländska företag. Många länder som generellt är högskatteländer tillämpar redan idag specialregler i sådan omfattning att man kan tala om 'parallella' skattesystem.

Den svarta lista som ingår som bilaga till lagförslaget är redan ihåligt som en god schweizerost.

Den som vill äga ett företag i ett lågskatteland utan att drabbas av delägarbeskattning i Sverige, kan lämpligen etablera sig i Irland, Island eller Schweiz. Eller i något av det tiotal andra offshore- och 'parallellskatteländer' som saknas på listan. Till detta finns anledning att återkomma.

Frågan är dock hur beslutsfattare och myndigheter avser uppdatera sina listor. Får vi nu något slags 'Microsoft Update'-system på skatteområdet med veckans bugg-fixar och 'patches'? Månadens stopp-lagar?

Ett krav på lagstiftning och regler är att de skall ge en viss förutsebarhet. Konkret innebär förutsebarhet att förutsättningarna för investeringsbeslut inte ständigt riskerar ändras med kort varsel. Det är tveksamt om den föreslagna konstruktionen med svartlistning kan garantera detta i nödvändig grad.

Oklara motiv

Ett övergripande motiv för delägarbeskattningen är att förhindra att inkomster som rätteligen skulle beskattas i Sverige undandrages beskattning.

Regeringen skriver i sin promemoria 'Cfc-regler':

Slopas beskattningen av utdelnig och kapitalvinster måste kompletterande regler införas som förhindrar eller försvårar sådana upplägg genom transaktiobner med lågbeskattade utländska juridiska personer som syftar till att mnska den svenska skattebasen, Det kan t.ex. vara fråga om ränteavrags arbitrage eller andra transaktioner som innebär att inkomster, t.ex genom felaktiga internpriser, förs över till koncernföretag i lågskattestater och sedan tas hem som skattefri utdelning eller kapitalvinst.

Straffbeskattning

CFC-reglerna drabbar inte främst dem som undandrar inkomster från svensk beskattning.

Tvärtom drabbas de som tar hem vinster till Sverige. Att ta hem vinster från utlandet är något som måste anses vara lovvärt och till gagn för landet. Det är märkligt att en svensk företagare som lyckas öka sina vinster i utlandet skall bestraffas, endast för att han inte erlagt skatt på svensk nivå i det land där verksamheten bedrivs.

Svenska företag som utlokaliserar tillverkning till länder med lägre kostnadsläge vad gäller löner, energikostnader, råvaror etc, blir inte ålagda motsvarande straffbeskattning eller straffavgifter. Det är svårt att se varför företag som ökat sina vinster genom registrering i ett land med lägre kostnadsläge vad gäller skatter, skall behandlas sämre.

Framtida skatteplanering

Tittar vi i kristallkulan (d v s försöker oss på en mer eller mindre intelligent gissning om framtiden), så kommer antagligen de traditionella skatteparadisen bli mindre intressanta som alternativ för seriös skatteplanering.

Inte bara för att de nu görs till måltavla för en allt agressivare delägarbeskattning, utan också för att många av dessa 'paradis' (till skillnad från de länder inom EU som praktiserar s k 'illojal skattekonkurrens') under senare tid visat en långtgående anpasslighet inför de krav som rests från OECD med flera organ vad gäller urvattning av banksekretess, informationsutbyte mm. Flera s k skatteparadis har helt försvunnit från kartan.

Istället kommer troligtvis lösningar baserade på 'parallellskatteländer' bli mer förekommande.

Skärpt delägarbeskattning kommer också att leda till ett ökat användande av offshorebaserade truster och stiftelser som instrument för ägande och kontroll av internationella företagsgrupper. Eftersom stiftelser och truster inte har några delägare är inte CFC-reglerna tillämpliga. Förmånstagare till stiftelser och truster betraktas inte som ägare, och beskattas därför endast för de förmåner som de verkligen åtnjuter (utbetalningar av avkastning, nyttjande av egendom etc)

© 2003 PT Consultancy Sweden. Eftertryck med angivande av källan tillåtet.