DELÄGARBESKATTNING
Aktuella CFC-regler Områden som omfattas

NYA CFC REGLER:

Nya CFC-regler trädde i kraft den 1 januari 2004


(ARKIV 2003)
FÖRSLAG TILL NY CFC-LAGSTIFTNING
FRÅN 1 JANUARI 2004

Skärpt delägarbeskattning Svart lista Kritik
Tillämpningsproblem Oklara motiv Straffbeskattning
Framtida skatteplanering

Nya regler om delägarbeskattning

Regeringen presenterade i slutet av förra året (2002) sitt slutliga förslag till nya regler om beskattning av svenska ägare till offshorebolag (s k CFC-regler). Efter flera års utredning (SOU 2001:11) och remissbehandling, föreslås nu en ändring i Inkomstskattelagen. De nya reglerna skall vinna laga kraft från och med 1 januari 2004.

Skärpt delägarbeskattning

De nya CFC-reglerna tar sikte på svenska delägare i utländska juridiska personer. Reglerna innebär i korthet att en svensk delägare skall beskattas för sin andel i vinsten, om vissa förutsättningar är uppfyllda:

  • Den svenska ägarens ägarandel är minst 10 procent av aktiekapitalet (eller röstetalet).
  • Beskattningen av den utländska juridiska personens inkomster är mindre än 55% av motsvarande beskattning i Sverige.

De nya reglerna innebär en skärpning jämfört med dagens regler. För att svenska delägare skall kunna beskattas för vinsten i en utländsk juridisk person, krävs idag att mer än 50 procent av det totala aktiekapitalet eller röstetalet innehas av svenskar. Det kravet tas nu bort.

Svart lista

Lagförslaget innehåller - i likhet med nuvarande lagstiftning - en lista på geografiska områden. Bolag i områden som är med på listan får 'fribrev':

"En inkomst hos en utländsk juridisk person skall dock inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i område och med de undantag som anges i bilaga 39a.1."

Karaktären på listan är dock mer en 'svart lista'.

Här listas hela kontinenter som godkända, följt av: 'med undantag av...'. Totalt görs ett fyrtiotal detaljerade undantag där olika verksamheter, företagstyper, områden eller hela länder svartlistas.

Kritik

Den nya lagen kritiseras i senaste IUR-Information av U Carlson och D Jilkén, två skattejurister verksamma vid Deloitte & Touche.

De menar att det är tveksamt om de föreslagna nya reglerna står i överensstämmelse med den fria etableringsrätten inom EES-området. Under de nya reglerna kan företag i Belgien, Island, Irland, Liechtenstein, Luxemburg och Nederländerna komma att träffas av CFC-lagstiftningen. Eftersom både de nuvarande och de föreslagna reglerna gör det mindre attraktivt för svenskar att etablera sig i vissa EES-länder, innebär reglerna en begränsning i den fria etableringsrätten.

Tillämpningsproblem

Ett annat proble med den här sortens regler är att de aldrig kan bli fullständiga. Nya lågskatteländer kommer att tillkomma, liksom mängder av undantag och särregler där olika länder erbjuder skattelättnader för (främst) utländska företag. Många länder som generellt är högskatteländer tillämpar redan idag specialregler i sådan omfattning att man kan tala om 'parallella' skattesystem.

Den svarta lista som ingår som bilaga till lagförslaget är redan ihåligt som en god schweizerost.

Den som vill äga ett företag i ett lågskatteland utan att drabbas av delägarbeskattning i Sverige, kan lämpligen etablera sig i Irland, Island eller Schweiz. Eller i något av det tiotal andra offshore- och 'parallellskatteländer' som saknas på listan. Till detta finns anledning att återkomma.

Frågan är dock hur beslutsfattare och myndigheter avser uppdatera sina listor. Får vi nu något slags 'Microsoft Update'-system på skatteområdet med veckans bugg-fixar och 'patches'? Månadens stopp-lagar?

Ett krav på lagstiftning och regler är att de skall ge en viss förutsebarhet. Konkret innebär förutsebarhet att förutsättningarna för investeringsbeslut inte ständigt riskerar ändras med kort varsel. Det är tveksamt om den föreslagna konstruktionen med svartlistning kan garantera detta i nödvändig grad.

Oklara motiv

Ett övergripande motiv för delägarbeskattningen är att förhindra att inkomster som rätteligen skulle beskattas i Sverige undandrages beskattning.

Regeringen skriver i sin promemoria 'Cfc-regler':

Slopas beskattningen av utdelnig och kapitalvinster måste kompletterande regler införas som förhindrar eller försvårar sådana upplägg genom transaktiobner med lågbeskattade utländska juridiska personer som syftar till att mnska den svenska skattebasen, Det kan t.ex. vara fråga om ränteavrags arbitrage eller andra transaktioner som innebär att inkomster, t.ex genom felaktiga internpriser, förs över till koncernföretag i lågskattestater och sedan tas hem som skattefri utdelning eller kapitalvinst.

På denna punkt möter regeringens förslag dock skarp kritik från Riskkapitalföreningen:

Det finns skäl att ifrågasätta behovet av den föreslagna lagstiftningen. Vare sig i promemorian eller i den tidigare utredningen (SOU 2001:11) finns det en analys, av nuvarande förhållanden eller av de ökade risker för skatteundandraganden som promemorian hävdar kan följa på ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen, som motiverar de föreslagna förändringarna. Det framgår inte att det verkligen existerar ett samband mellan ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen och skärpta cfc-regler, eller att det verkligen existerar ett reellt problem som motiverar så långtgående cfc-regler. Existerande lagstiftning ger redan ett tillräckligt skydd.
Straffbeskattning

CFC-reglerna drabbar inte främst dem som undandrar inkomster från svensk beskattning.

Tvärtom drabbas de som tar hem vinster till Sverige. Att ta hem vinster från utlandet är något som måste anses vara lovvärt och till gagn för landet. Det är märkligt att en svensk företagare som lyckas öka sina vinster i utlandet skall bestraffas, endast för att han inte erlagt skatt på svensk nivå i det land där verksamheten bedrivs.

Svenska företag som utlokaliserar tillverkning till länder med lägre kostnadsläge vad gäller löner, energikostnader, råvaror etc, blir inte ålagda motsvarande straffbeskattning eller straffavgifter. Det är svårt att se varför företag som ökat sina vinster genom registrering i ett land med lägre kostnadsläge vad gäller skatter, skall behandlas sämre.

Framtida skatteplanering

Tittar vi i kristallkulan (d v s försöker oss på en mer eller mindre intelligent gissning om framtiden), så kommer antagligen de traditionella skatteparadisen bli mindre intressanta som alternativ för seriös skatteplanering.

Inte bara för att de nu görs till måltavla för en allt agressivare delägarbeskattning, utan också för att många av dessa 'paradis' (till skillnad från de länder inom EU som praktiserar s k 'illojal skattekonkurrens') under senare tid visat en långtgående anpasslighet inför de krav som rests från OECD med flera organ vad gäller urvattning av banksekretess, informationsutbyte mm. Flera s k skatteparadis har helt försvunnit från kartan.

Istället kommer troligtvis lösningar baserade på 'parallellskatteländer' bli mer förekommande.

Skärpt delägarbeskattning kommer också att leda till ett ökat användande av offshorebaserade truster och stiftelser som instrument för ägande och kontroll av internationella företagsgrupper. Eftersom stiftelser och truster inte har några delägare är inte CFC-reglerna tillämpliga. Förmånstagare till stiftelser och truster betraktas inte som ägare, och beskattas därför endast för de förmåner som de verkligen åtnjuter (utbetalningar av avkastning, nyttjande av egendom etc)

© 2003 PT Consultancy Sweden. Eftertryck med angivande av källan tillåtet.


Regeringens promemoria finns att läsa på Finansdepartementets webbsajt.

Den 'SVARTA LISTAN' över lågbeskattade jurisdiktioner hittar du här.

Tillbaka till startsidan

SVENSKA BOLAGSFORMER  |  DOTTERBOLAG I UTLANDET  |  HOLDINGBOLAG  |  STIFTELSER  |  TRUSTER  |  LUXEMBURG  |  MALTA  |  CYPERN  |  ENGLAND  | 
ALLT OM OFFSHORE  |  STARTA BOLAG OFFSHORE  |  CFC-REGLER  |  BANKFÖRBINDELSER  |  AFFÄRSAVTAL  |  NYHETSARKIVET  |  OM OSS  |  KONSULTATION  |  PRISLISTA  |  LÄNKVÄNNER

Du är besökare nummer

© 2004 PT Consultancy Sweden, All rights Reserved.