SKATTEUPPLÄGGEN FRÅN HELVETET:
Vi listar de tio sämsta
'offshore-lösningarna'
Dåliga råd och tvivelaktiga s k 'upplägg' innebär att mången hårt arbetande
svensk företagare riskerar problem - och i värsta fall sina livsverk.
Här är några av 'lösningarna' Du skall undvika.
1.
Fakturera offshore för verksamhet som bedrivs i Sverige
Verkamhet som bedrivs i Sverige leder alltid till obegränsad skattskyldighet
för det företag som utför tjänsten. En konsult som utför ett uppdrag i Sverige
och fakturerar från sitt utlandsbolag löper stor risk att betraktas som
skattskyldig för intäkten.
I teorin betraktas den utförande konsulten (som slutit avtal med kunden för
det utländska bolaget) som ett 'fast driftställe' för utlandsbolaget. I praktiken
lär det dock bli fråga om full genomsyn av förfarandet - konsulten kan ställas
till ansvar för skattebrott och uppdragsgivaren/kunden riskerar betraktas som
arbetsgivare och bli skattskyldig för socialavgifter.
Det är möjligt att uppnå en hög skatteeffektivitet för verksamhet som bedrivs
i Sverige genom använda sig av en genomtänkt
holdingbolagsstruktur, där verksamheten bedrivs genom ett svenskt dotterbolag
till ett holdingbolag i exempelvis Luxemburg. Härigenom kan dubbelbeskattningen
av företagets vinster uppskjutas eller helt elimineras.
2.
Lufttransaktioner med offshorebolag
'Snus är snus om än i gyllene dosor'. Samvetslösa 'rådgivare' lurar pressade
företagare att slänga in en luftfaktura från ett offshorebolag. 'Går det så går
det'. Livslängden på ett sådant 'upplägg' är dock att likna vid en snöboll i
helvetet - vid granskning blir det regelmässig genomsyn och påföljande åtal för
skattebrott.
I ett uppmärksammat fall häromåret försökte en känd teaterdirektör betala ut
600 000 kr mot en faktura från ett offshorebolag för 'köp av rättigheter till en
teaterpjäs'. Slutnotan blev fängelsestraff. Till de mer pikanta detaljerna hörde
omständigheten att bolaget var bildat efter datum för köpeavtalet. Vad den
advokatbyrå som bistod med det s k 'upplägget' debiterade för 'hjälpen' framgick
emellertid inte.
3.
Royaltybetalningar till offshorebolag
Immateriella rättigheter (patent, varumärken, upphovsrätter etc) kan gvetvis
läggas i utlandsbolag. Det är dock viktigt att lägga ner stor omsorg på en sådan
konstruktion. Många innovatörer och upphovsmän överlåter rättigheter till bolag
i utlandet, främst för att kunna uppnå en skatteeffektiv hantering av betalningar
för rättigheter i världsskala.
Grundregeln är dock att mottagare av royalty från Sverige är skattskyldig i
Sverige för dessa intäkter, om inte annat bestämts i skatteavtal med det land som
tar emot royaltyintäkten.
Om royalty betalas ut till ett bolag i ett land med vilket Sverige inte har
skatteavtal, blir det mottagande bolaget skattskyldig för intäkten i Sverige.
Detta blir altså fallet vid betalning av royalty till ett offshorebolag.
Nyligen gavs uppmärksamhet i media åt ett fall där en av Sveriges mest kända
artister tagit emot royalty genom ett bolag i Panama. Panamabolaget befanns
skattskyldigt i Sverige för intäkten, helt i enlighet med gällande regler.
En mer hållbar lösning hade varit att ta emot betalning för rättigheter genom
ett licensbolag i ett land med vilket Sverige har skatteavtal, t ex Nederländerna
(eller Malta). Licensbolaget fungerar härvid som mellanhand och samordnare av
royaltybetalningar mellan olika länder. Efter avdrag för skäliga kostnader för
hanteringen kan huvuddelen av intäkterna slussas vidare utan ytterligare belastning
av källskatter, till innehavaren av de globala rättigheterna (kan vara ett
lågbeskattat bolag).
Licensbolaget kan ta emot royalty utan källskatter i utbetalningslandet.
Mottagna royalties beskattas i licensbolagslandet, men med avdragsrätt för
betalning för rättigheter till den slutliga innehavaren av de globala
rättigheterna.
4.
Använda utländska betalkort i Sverige
Om man vill använda sig av utländska kort i Sverige är den enskildes ensak.
Man bör dock vara medveten om att kortbetalningsföretagen i Sverige rapporterar
alla köp med utländska kort till Riksbanken. Där finns informationen för den som
är intresserad och har behörighet. Konstigare än så är det inte.
5.
Filial till offshorebolag
Vi får ibland frågor från svenskar som fått rådet att driva sin affärsverksamhet
genom en filial till ett offshorebolag. Alltför sent har man fått erfara problem
med att få F-skatt för den svenska filialen. Skattemyndigheten kontrollerar
regelmässigt att inte moderbolaget eller dess ägare häftar i skuld för obetalda
skulder. För att utesluta att så är fallet måste det utländska bolaget kunna
redovisa vilka som är ägare. Kan man inte det blir det ingen skatteregistrering.
Åter igen, affärsverksamhet i Sverige bedrivs bäst genom svenska bolag. Genom
en genomtänkt holdingbolagsstruktur kan Du uppnå en effektivare hantering av
utdelningar och kapitalvinster.
6.
Offshorestiftelse med generalfullmakt
Det går att beställa offshorestiftelser på nätet, i många fall tämligen billigt.
Du får en bunt papper som bekräftar registreringen (oftast i Panama) och en
generalfullmakt (General Power of Attorney). Papperen är oftast i sin ordning,
men en giltig stiftelsebildning är det inte - i alla fall inte enligt svensk
rättspraxis.
En giltig stiftelsebildning förutsätter att stiftelsens tillgångar formellt
kontrolleras och förvaltas av en oberoende förvaltare. Tillgångarna måste vara
avskilda från stiftaren. Detta är fallet när stiftelsen förvaltas av en
professionell stiftelseförvaltare (oftast ett licensierat förvaltningsbolag,
eller en förvaltare knuten till en bank).
Har Du en generalfullmakt som ger Dig möjlighet att disponera stiftelsens
tillgångar utan restriktioner, kommer Du att beträktas som ägare till stiftelsens
tillgångar. En följd av detta är att stiftelsens tillgångar är åtkomliga för Dina
fordringsägare. En annan följd är att Du skattemässigt betraktas som ägare av
stiiftelsens tillgångar (kapital, aktier, fastigheter etc).
Vill Du upprätta en stiftelse eller trust som uppfyller grundläggande krav på
en giltig stiftelsebildning, kan Vi kan introducera Dig till välrenommerade och
seriösa stiftelse och trustförvaltare i Liechtenstein, Jersey, Bahamas och
Gibraltar. Kontakta oss för en konsultation.
7.Utlandsbolag som bolagsmän i svenska handelsbolag
Ett handelsbolag (eller
kommanditbolag) är vad som på skattesvenska kallas för ett 'transparent
skattesubjekt', d v s bolaget beskattas inte utan beskattningen sker hos bolagets
delägare.
En del 'rådgivare' invaggar sina kunder i tron att det går att undgå
skattskyldighet genom att ha ett svenskt handelsbolag med utländska delägare.
Du står som minoritetsdelägare (t ex 5 %) medan ett utlandsbolag (oftast i ett
land med lägre eller ingen skatt) står som huvudägare.
Tanken är då att huvuddelen av handelsbolagets vinst skulle kunna tas ut av
det utländska bolaget utan att beskattas i Sverige. Tyvärr är detta fel.
Utländska delägare är skattskyldiga i Sverige för sin andel av handelsbolagets
vinst om handelsbolaget bedriver sin verksamhet i Sverige.
I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden den 25 februari 1998 slogs fast
att sökanden (en juridisk person etablerad på Guerney) genom delägarskapet i ett
svenskt kommanditbolag var skttskyldig till inkomstskatt i Sverige för sin andel
i kommanditbolagets inkomst. Delägarskap i ett svenskt handelsbolag eller
kommanditbolag konstituerar således fast driftställe i Sverige för den utländske
delägaren.
8.
Englandsbolag
Det finns många vanföreställningar kring engelska bolag.
Det är (i jämförelse med Sverige) lätt och obyråkratiskt att bilda bolag i
Storbritannien. Skatten är ocså lägre än i Sverige för mindre bolag. Det innebär
dock inte att det är mindre regler att hålla reda på - årsrapportering till
bolagsverket (Companies House), redovisning och skattedeklaration till
skattemyndigheten (Inland Revenue) är exempel på sådant som måste skötas.
Tyvärr använder många sina englandsbolag som om de vore ett bolag i ett
skatteparadis. I många offshoreländer är det värsta som kan hända att bolaget
blir avregistrerat, i Storbritannien kan du hamna i trubbel med myndigheter som
i nit och formalism inte står de svenska långt efter.
Skattemässigt har Storbritannien förmånliga regler för mindre företag. 'Small
Companies Rate' ligger på nitton procent. Men det är inte offshore. Du kan som
ägare inte disponera bolagets tillgångar hur som helst. Även om aktieägarlån inte
är förbjudna på samma sätt som i Sverige måste lån till ägarkretsen återbetalas
inom räkenskapsåret för att inte bli föremål för beskattning i bolaget. Enligt
nya regler blir även utdelningar till ägarna föremål för bolagsskatt om bolaget
är att betrakta som ett fåmansbolag.
Det borde vara onödigt att säga detta, men - englandsbolag har ingen som helst
konfidentialitet vad gäller ägare och styrelseledamöter. Styrelseledamöter
(directors) är offentlig uppgift som kan kollas hos bolagsverket (Companies House).
Ägare måste rapporteras till Companies House, där uppgifterna givetvis är
tillgängliga för andra brittiska myndigheter, eller myndigheter i andra länder
som begär information. Det är möjligt att använda s k nominee shareholders och
nominee directors, men det finns inget som helst skydd för information rörande
bolagets bakomliggande ägare (beneficial owners). Såväl revisorer som advokater
och andra rådgivare är numera skyldiga att säkerställa vilka som är bolagets
slutliga ägare (beneficial owners) innan man åtar sig ett uppdrag för ett
brittiskt bolag.
Vi tillhandahåller snabb bolagsbildning i
Storbritannien. Du får vårt baspaket i vilket ingår sökning av bolagsnamn,
registrering, avtal med lokal samarbetspart om bolagssekreterare (Company
Secretary) och registrerad adress (Registered Office).
Vår samarbetspart i Storbritannien ingår i en svenskägd internationell
bolagsgrupp med bl a redovisningsbyråer i Sverige. De har stor erfarenhet av att
arbeta med svenskägda bolag i Storbritannien och har ca 500 svenska kunder med
verksamhet i Storbritannien och/eller i Sverige genom svensk filial.
Genom vår samarbetspart får Du tillgång till specialicerade tilläggstjänster
som fakturering, lönehantering (payroll) och redovisning i Storbritannien,
introduktion till brittiska banker, samt filialregistrering och redovisning i
Sverige. Dessa tjänster offerteras, tillhandålls och faktureras av vår
samarbetspart.
9.
Amerikanska 'offshorebolag'
På webben odlas myten att vissa delstater i USA (Delaware, Wyoming mfl)
skulle erbjuda möjlighet att etablera offshorebolag.
Det är sant att vissa delstater har låg eller obefintlig bolagsskatt.
Alla bolag (s k Companies-C) är dock skyldiga att betala federal bolagsskatt
(ca 15%). Detta är något som oftast 'glöms bort'.
En del delstater tillåter s k innehavaraktier (Bearer Shares). Detta är dock
ingen som helst garanti för konfidentialitet. Efter 11 september 2001 finns ingen
sekretess i USA.
Vi hanterar inte bolagsbildning i USA eller företagsstrukturer till den del
dessa innefattar bolag i USA. Villkoren för företagande i USA är svåra att
förutse och kan bjuda på otrevliga överraskningar.
Står Du i begrepp att starta affärsverksamhet i USA bör Du ta hjälp av en
rådgivare som är specialicerad på den amerikanska marknaden. Vill Du etablera Dig
'offshore' - välj ett annat land.
10.
Förbjudna lån
Du får inte låna ur företagskassan. Aktieägarlån är förbjudna enligt
aktiebolagslagen.
Det blir inte mindre förbjudet för att en 'rådgivare' presenterar ett avancerat
'upplägg' ägnat att dölja det faktiska förhållandet. Vi läste nyligen i tidningen
om en lånesnurra där ett svenskt aktiebolag lånade ut medel till ett bolag på
Kanalöarna, som i sin tur lånade till ett bolag i Luxemburg - som till sist
lånade tillbaka medlen till ägaren i Sverige. Bakläxa och genomsyn. 'Rådgivaren'
borde vetat bättre.
Genomsynen var riktig med hänsyn till gällande regler. Men det innebär inte
att aktieägarlån från ett utlandsbolag är otillåtet i alla situationer. Beskattade
vinster som delas ut från ett svenskt dotterbolag till ett ägarbolag (holdingbolag)
i utlandet kan lånas ut till det holdingbolagets ägare, så länge detta inte står
i strid med lagstiftningen i holdingbolagslandet (t ex i
Luxemburg), och under förutsättning att lånet sker på marknadsmässiga villkor.
©PT Consultancy Sweden 2006.
Uppdaterad den 22 juli 2006
|
SKATTEPLANERING